Mytomaner och mördare

När nu Al Gore har fått Nobels Fredspris, SvD, så känns priset mer och mer som något som bara fyller en funktion för politisk korrekta människor. Avsaknaden av moral är anmärkningsvärd.

Det har precis slagits fast av en domare i Storbritanniens högsta domstol, Fox News, att Al Gores "dokumentär", An Inconvenient Truth, är alldeles för vinklad och innehåller för många faktafel och därmed inte kan visas i skolorna utan extra information. Sann sådan alltså. Nio lögner har uppdagats i filmen som gjorts av en man som inte bara uppfann Internet utan som är säker på vattennivåerna om femtio år men fortfarande osäker på röstantalet i valet år 2000.

Det är tack och lov inte lika illa som när terroristen och mördaren Yasser Arafat fick priset 1994. Men det är dött lopp mot Jimmy Carter (2002).

68:a - vänstern på AMS

Med glansig blick sitter den äldre kvinnan på AMS och drömmer sig tillbaka till Paris -68. Vinrödsvänstern lever kvar i allra högsta grad, det flottiga kommunisthåret som har blivit förstört av för mycket solarium, rödvin och gula Blend har nu blekts på ett billigt sätt. Men det är inget som bekymrar vår vän, inne i hamsterhjulet kan hon bläddra i resekatalogen efter billiga Thailandsresor. Vem vet, är den riktigt billig kanske hon får råd att köpa den där plasmateven hon så länge velat ha.

Favoritsysslan är ju självklart att portionera ut bidrag till pöbeln, det är ju så underbart att vara delaktig i den stora lögnen som kallas Folkhemmet, alla ska ju med. Då och då kommer det in en överkvalificerad akademiker som Jantelagen gärna kan praktiseras på. Hon räknar iskallt med att den konflikträdde svensken inte kommer våga att säga ifrån utan tyst sitta och höra på hennes raljanta svammel som i vanligt tal kallas för skitsnack.

En dag så kommer det dock in en akademiker som har fått nog av den rödvinspimplande plasmapöbeln. Det var jag!

Förfall av SvD

Likt Pierre Schori så har säkert Anna-Lena Haverdahl och övriga SvD-medarbetare klippkort på flighten Stockholm - Havanna. I dagens SvD så visar tidningen upp sitt politiska förfall med all prakt. Efter årtionden av statlig propaganda för den offentliga sjukvårdens överlägsenhet så torde Sicko passa den bortkollrade svenska publiken utmärkt.

Theodore Dalrymple avslutar sin artikel i National Review den 13 augusti med: "Sicko is a slickly made and compelling piece of propaganda masquerading as a serious documentary. You could write an entire book about its errors and omissions. "

Vi väntar på den SvD.