En främmande flanör på Söder

Jag har växt upp inne i Stockholm city. Dock norr om Slussen. Mina besök söder därom har varit ytterst sporadiska.

Denna söndagskväll så hade jag dock begett mig till Söder för att träna. Att träna utsöndrar ju endorfiner och annat matnyttigt som kan lösa upp alla typer av knutar. Vid detta goda humör beslöt jag mig därför för att gå en bit på vägen hem istället för att ta den tunnelbana som vi alla kallar godståget.

Promenaden sträckte sig från Medborgarplatsen till Gamla Stan. Precis som förväntat lät äventyren inte vänta på sig. Jag spejade ivrigt efter svärdslukare, jonglörer och knivmän. Det var dock en uteliggare som blev förste ’konstnär’ att dyka upp. Dyka upp och dyka upp, han bara satt där med en filt över sig. Jag mötte hans blick och fick tillbaka en full av förakt. Bara på Söder som uteliggarna dras med översittarfasoner.

Strax därefter kommer det tre utlänningar gåendes mot mig, de pratar engelska. Möjligtvis turister, dock så verkar en vara insatt. Den ene gör en svepande grandios gest med handen över Medborgarplatsen och hela Söder och säger:
”This is Soeder.”
Den andra vännen säger då i en artig och upplysande ton:
”Yeah, a lot of gay people here.”

Jag går förbi och bara myser för mig själv. Jag avancerar nu upp i den berömda Götgatsbacken, några ungdomar glider omkring. Dom har tydligen inte förstått att helgen är över utan ska promt festa idag också. Plötsligt flyter det fram en mycket vacker ung kvinna. Hon går mot mig, svart hår och rött läppstift. Försöker möta hennes blick, dock förgäves. Det är bara på Söder som man kan beskåda en heterosexuell HBT:are.

Vidare upp i backen ligger en spya här, en pizza där. Ett par proffs står utanför någon obskyr krog och röker. De pretentiösa paren strömmar förbi, arm i arm. De där paren som köpte sig en lya på Söder för att det var så hippt. Dom platsar inte in utan ser mest bortkomna och rädda ut. Maken till skräp och förfall har jag aldrig sett som på denna gata. Jag försöker komma underfund med om det är en gågata eller inte. Folk går visserligen mitt i gatan, men det gör ju dom överallt på söder. Allra helst barfota.

Nere vid Slussen så står det ett sällskap turister och tittar i en karta och sneglar upp mot Götgatan. Det ser bortkommna ut. För ett ögonblick är jag på väg fram för att avråda dom att ta ett steg till i sydlig riktning. Dom börjar dock gå uppför backen, jag fortsätter vidare åt andra hållet ned mot Gamla Stan.

Ute på bron till Gamla Stan är det riktigt kallt. Dock inte för den trettioåriga mannen i öppen jacka som tittar på måsarna och skrattar för sig själv. Jag fortsätter skakandes på huvudet, ett gäng huttrandes japaner går förbi mig. Varför?

På några hundra meters avstånd ser jag tre män som beter sig udda. Jag är beredd på det slagsmål som oundvikligen måste komma när man ger sig ikast med att besöka jonglörerna och gycklarna på Södermalm. När dom är ett tiotal meter ifrån mig så visar det sig att den ena av männen är en kvinna. Nej förresten, fel igen. Det var alla tre män, alla pratar franska. Tre franska gays.

”Yeah, a lot of gay people here”, tänkte jag för mig själv och hoppade på bussen hem.

Opinionen håller inte med media - som vanligt

SvD ger inte upp med att försöka få Axmyr frisläppt. Av döma av reaktionerna från bloggvärlden så är det inget den vanlige medborgaren vill.

Som vanligt är det en stor skillnad mellan hur rättsystemet fungerar, hur media beskriver det och hur folket vill ha det. Det råder inget tvivel om att svenskarna vill ha ett riktigt rättssystem med hårdare straff och där brottslingen är brottsling och brottsoffret är brottsoffer.

Idag ska gränserna jämnas ut så att inget ska hamna utanför; alla ska ju med. Vilka typer av människor som begår vissa typer av brott ska det inte heller pratas om. Det är aldrig heller brottslingens fel utan en taskig uppväxt. Att sympatisera med brottsoffret kommer inte heller på fråga.

Farsen fortsätter...

Tidig julklapp till kälkborgaren

Dagens inlägg hade ursprungligen tänkt handla om SvD:s serie om HBT-fjantarna. Men nu när de hemska mordplanerna mot Rikets första fru - Filippa Reinfeldt, har avslöjats så kan väl ingen medborgare sova tryggt. Alla fyra rikstidningar är eniga om detta är en enormt stor nyhet.

Idag kommer miljoner förfärade svenskar sitta runt fikaborden och förfäras över detta, fingrarna kommer vara svarta efter timmar av bläddrande i kvällstidningarna. Nyheterna från Pakistan och Irak får ursäkta, här har kälkborgaren fått en riktig julklapp. Mellan analyserna om hur nära mördaren var så är det inte omöjligt att en triss skrapas och att det bläddras lite i Vingkatalogen efter någon fin Thailandsresa.

"Bara kälkborgaren som inte låter sig störas i sin bekväma maklighet, så länge inte någon tänder eld på hans hus, kan slå dövörat till för mullret från de socialistiska vulkaner som pyr under marken på dagens samhälle - och bara kälkborgaren vars liv går ut på att betala skatt och uppbära pension [...]"

Goethe had several comments on the type. "The Philistine not only ignores all conditions of life which are not his own but also demands that the rest of mankind should fashion its mode of existence after his own," and "What is a philistine? A hollow gut, full of fear and hope that God will have mercy!"

Ja, vad ska man säga om svensk media?

"It's a madhouse here...You can't imagine what it's like."

Min frihet är hotad

I dagens SvD så är två så kallade caffelatteliberaler från Ordfront och Timbro riktigt förfärade över att det svenska folkets privatliv hotas.

Europakonventionen och den svenska grundlagen har sats ur spel menar frihetskämparna. I sådan konspiratorisk omfattning har detta skett att myndigheter har ägnat sig åt åsiktsregistrering, buggning, telefonövervakning och övervakning. Inte nog med att hundratusentals svenskar har drabbats av detta, som grädde på mosets upplyses vi även om att "många medborgare med muslimsk bakgrund misstänkliggörs och kränks".

I USA så har Patriot Act medfarit ett fall där en medborgares rättigheter har kränkts. Vid 9/11 så fick tusentals amerikanare sina rättigheter kränkta då staten inte beskyddade den viktigaste rättigheten en människa har. Rättigheten att leva.

Här i Sverige är dock frihet inte ett honnörsord, utan här gäller det att slå vakt om jämlikheten och vara vaksam mot att någon obskyr minoritet inte diskrimineras.

Att skicka ut statliga agenter för att kontrollera tv-innehav det går dock bra. Men kan dom skydda mig från terrorister? Undfalleneht mot det onda kan inte skydda oss (eller 'dom' som jag hellre benämner svenskar) i all evighet.

Men dom gör som vanligt, blundar och hoppas på att det onda ska försvinna av sig själv.

Släpp inte ut Axmyr

I dagens SvD sitter dubbelmördaren Leif Axmyr och tycker synd om sig själv. Det är i och för sig inte ett problem, då det är synd om honom. Problemet är att han tycker sig förtjäna att bli frigiven efter 25 år på kåken. Dom två mordoffren bestal han på cirka 120 år tillsammans. Nu tycker han att han är kvitt efter 25. Det saknas 95 år Leif!

Axmyr borde ta sig en funderare på hur mycket han har kostat skattebetalarna och sedan agera. Vidare gnäller han över att "tjuvhedern" har försvunnit på kåkarna. Vilken heder har kriminella? Axmyr själv menar på att han hellre hade tagit två kulor som straff. Kan inte annat än hålla med.

Typiskt svensk media att skriva ett snyftreportage om mördaren istället för offren.

Man kan spy för mindre!

Grattis US Marine Corps - 232 år

När vi idag den 10:e november 2007 läser om att amerikanska soldater har dödats i strid i Afghanistan och att läget i den muslimska kärnvapenbestyckade diktaturen Pakistan fortfarande är spänt, så kan vi inte undgå att lägga märkte till vilka det är som räddar oss ifrån ondo.

Det svenska socialistiska folkhemmet har här lite att erbjuda mänskligheten. Det är istället som vanligt USA med United States Marine Corps som går i bräschen för att besegra ondskan.

"Since 1775, Marines have marched boldly to the sounds of the guns and have fought fiercely and honorably to defeat the scourge of tyranny and terror. We are Marines - that is what we do." - General Conway, Commandant of the Marine Corps.


Idag fyller USMC 232 år och det kan vara lämpligt att tänka på de som har gett liv och lem för vår frihet. I Sverige betalar vi världens högsta skatter som sällan används till ett moraliskt ädelt syfte. Se därför till att göra bot och bidra till USMC veteraner.

“Some people live an entire lifetime and wonder if they have made a difference. The Marines don’t have that problem.”
- Ronald Reagan

Schenström tog jobbet från mig och Dick Cheney

Nu har moralens väktare avgått!!

Hur kan man få ett sådant viktigt jobb vid 35 års ålder, helt sanslöst. Var det tänkt att hon skulle ska vara vår Dick Cheney vid 9/11? Istället blev hon vår nye Lars Danielsson.

Att Schenström skulle visa sig avsakna karaktär för att hålla sig borta från flaskan är inte överraskande då hon saknar all disciplin för att hålla sin kropp i trim. Ja, jag vet, det är inte politiskt korrekt att dra den kopplingen här i detta hamsterhjul som vi alla kallar Sverige. Men varför var hon inte och träna när hon hade tid över? Dricka alkhol med en journalist, det kan ju inte bli sämre.

Hur fick hon detta enorma ansvar vid 35 års ålder. Under valrörelsen kändes hon mer som en överviktigt rödpimplande sekreterare än ett proffs.

Jag sitter här och drömmer mig bort till det stora landet i väster, tänk om jag fick vara medborgare i ett land där Dick Cheney håller i krisen och inte drar sig för att 'scramble the jets'.

30 år och arbetslös ekonom, varför får inte jag Schenströms jobb. Jag får inte arbete efter examen på grund av att jag saknar relevant arbetslivserfarenhet. I det här fallet så är den relevanta arbetslivserfaenheten hög moral, sunda värderingar och bra omdöme. Äntligen ett jobb jag kan få!

Ja just det, politisk korrekt ska man vara också. Alltid spricker det på något. Jag får nog hålla tummarna för mitt Green Card istället, och Dick.